I april 2012 satte vi upp solcellspaneler på vårt tak. De beräknas producera ca 3450 kWh om året, vilket är ungefär 70 % av vår elförbrukning. Nästan häften av elen som solcellerna producerar använder vi själva, resten går ut på externa elnätet. Tidigare fick vi bara några futtiga öre per kWh för överskottselen, men sedan 1 februari i år har vi tecknat avtal med ETC El om att få 1 kr/kWh, dvs ungefär lika mycket som vi betalar för elen vi använder från nätet.
Den variant vi har använt oss av är ett hyresavtal med Egen El, vi har alltså inte själva investerat i anläggningen. Egen El stod för alla kostnader, installation och administration (bl a bidragsansökning hos länsstyrelsen). Det enda vi behövde göra var att öppna dörren och släppa in installatörerna. Vi hyr nu anläggningen för motsvarande 1 kr/kWh som den förväntas producera. Detta gör att det kostnadsmässigt blir ett nollsummespel för oss just nu, fram till vi har möjlighet att köpa loss anläggningen 10 år efter installation. Dessutom sparar vi pengar ifall elpriset går upp. Då har vi ju fortfarande 3450 kWh el till priset 1 kr/kWh. Är du intresserad av att veta mer om att hyra solceller så läs vidare på Egen El:s sida om detta.
Man kan också investera i en egen solcellsanläggning. Idag kan man få 35 % av kostnaden i bidrag från Länsstyrelsen. Det finns idag ett stort utbud av solceller, med olika egenskaper och varierande kvalitet. På svensk solenergis webbplats finns listor med exempel på företag och certifierade installatörer.
Att tänka på
Taket ska helst vara i söderläge och inte skuggas av träd eller andra byggnader. Taklutningen spelar också roll, bäst utbyte får solcellerna vid 30-70 graders lutning. Ibland kan det behövas bygglov för anläggningen, men det är olika regler beroende på vilken kommun du bor i. Ofta krävs inte bygglov ifall anläggningen placeras i befintlig taklutning. Du måste också anmäla till ditt elnätbolag att du vill ansluta en produktionsanläggning till det externa elnätet. Ibland kan elmätaren behöva bytas ut, men det bekostas av nätbolaget.
Glöm inte att räkna med alla delar i kostnadskalkylen. Förutom solcellspanelerna behövs bland annat fästen till taket, kabel, elmätare och växelriktare. Det tog ungefär en och en halv dag för två personer att sätta upp vår anläggning på 15 paneler, sen tillkommer en elektriker för att dra kabel och ansluta systemet.
Du kan läsa om solcellsstödet på Energimyndighetens webbplats. Här kan du även ladda ner ansökningsblankett eller ansöka elektroniskt med e-legitimation via länk till Boverket. Ansökan administreras sedan av din Länsstyrelse. Tänk på att det kan ta tid innan du får besked eftersom det står många i kö. Regeringen har beslutat om bidrag till och med 2016.
Aktuellt
Regeringen har beställt utredning som ska presentera ett lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering av egenproducerad el samt kvittning av energi- och mervärdesskatt. Förslaget ska presenteras den 14 juni 2013. Läs mer på regeringens webbplats. Men som sagt så har redan idag flera elbolag börjat ge betalt för den el som du producerar från dina solceller eller vindkraftverk. I Danmark införde man nettodebitering redan 1998 och det har lett till att man idag har 40 000 hushåll som producerar egen el. Det finns olika sätt att få ersättning för eller kvitta el. För Sverige som ligger på nordliga breddgrader och har stor variation av solinstrålning över året så vore kvittningen på årsbasis den bästa lösningen, detta föreslår Naturskyddsföreningen i en rapport nyligen. Då har man nämligen ett ekonomiskt incitament för att dimensionera sin anläggning efter hela årets elanvändning och på så sätt låta sommarens produktionsöverskott kompensera vinterns underskott.
Ny teknik har gjort en kartläggning av egen el-producenter i Sverige. 447 personer har rapporterat att de producerar egen el, 88 % av dessa har solceller.
Källor: SolEl-programmet, Energimyndigheten, Egen El, Svensk solenergi, Naturskyddsföreningen
